Tråkpauser
Covid-19 har för de allra flesta av oss medfört - absolut nödvändiga men ändå - klara begränsningar på väldigt många plan. För mig och Magnus är det tacksamt att få ha vår praktik öppen och, under säkra former, kunna ta emot dem som har behov av vår hjälp. Många kunder jobbar helt eller delvis i hemmet och vittnar om mer besvär än vanligt av att inte alltid ha optimal arbetsställning. Ett uppdämt behov av beröring finns också, med negativa följdverkningar såväl kroppsligt som mentalt. (Mer om detta i ett senare inlägg.) Stresskänslor över det rådande läget i världen och i vardagen kan också lindras med regelbunden massage.
Ofta ges mer tid till förfogande när aktiviteter och möten IRL minskar så drastiskt. Det är lätt att både stillasittande och skärmtid ökar, även under de lediga timmarna. Man kanske tittar på hela serier i ett svep och samtidigt blippar runt på nätet i mobilen. Hoppet om att hitta något som kan lyfta en ur Corona-tristessen och våndorna kring läget i världen finns hela tiden kvar. Kanske börjar man tära på varandra i relationerna. Ingen får särskilt mycket ny input av det positiva slaget.
Jag läste i morse ett inlägg av ”mannen som talar med hundar” - Cesar Milan - där han beskrev hur viktigt det är för våra lurviga vänner med stimulering som inte bara handlar om motion. Det är ju likadant med oss människor. Vi behöver stimulering i form av omväxling och upplevelser och få lära oss och träna på nya saker.
När världssituationen nu ser ut som den gör, får vi bli extra uppfinningsrika. Steg ett kan vara att ge oss själva ”tråkpauser”. Om man ska lära en hund ett nytt trick är ju omedelbar positiv belöning varje gång vovven lyckas den bästa vägen framåt. Man måste dock lägga in pauser där hunden inte behöver fokusera på något alls utan helt enkelt bara får ha tråkigt en stund. Annars blir hunden stimmig och testar att göra alla konster den någonsin lärt sig för att få hundgodisbiten.
Många av oss lägger aldrig ifrån oss våra smarta telefoner som hela tiden både tröttar ut hjärnan och samtidigt delar ut belöningar i hjärnkontoret, vilket medför att vårt kreativa tänkande tar stryk. Testa att lägga ifrån dig mobilen lite oftare. Ta en promenad och ta in omgivningarna. Andas frisk luft, lyssna på fågelkvittret. Låt mobilen ligga när du kommit hem också. Kanske börjar du lyssna på vad som pågår inuti dig själv och kan hitta lusten och skärpan att plocka fram något just du vill lära dig eller skapa. Inte bara konsumera andras ”musik” utan börja ”skriva egna melodier”, rent konkret eller bara metaforiskt. Vi har aldrig haft så få tråkpauser i världshistorien som nu och samtidigt är vi både uttråkade och uppsnurrade i våra hjärnor. Något att tänka på!